Morgonträning

Natt mot torsdag 00.40:
Trots att jag just nu sitter inne på kontoret på Ringvägen för att om lite mindre än en timme påbörja sädningen av Washington Capitals - New York Rangers (ja, det är jag som gjort fel om det står Axelsander Ovechkin i den blå grafiken), så tog jag mig ändå upp strax efter halv åtta imorse för att hinna möta upp H-man på gymmet innan hon skulle vidare till skolan. Det där blev världens längsta mening.

Jag kände mig riktigt sänkt när jag vaknade, och har dessutom ont i halsen sen ett dygn, men det hjälper verkligen att vara två och träna för då har man hela tiden någon annan att ta sig till gymmet för. Vi cyklade 1,5 mil på ca 35 minuter - alltså inte min bästa tid, men helt ok. Eftersom jag inte kan intervallträna på löpbandet körde jag lite på cykeln. Drog upp nivån till ett riktigt trögt motstånd var femte minut och körde i 60 sekunder. Det som är jobbigt med det på cykeln är att benen blir så otroligt tunga. Det är som jag sagt tidigare: man får mjölksyra och benen känns som bly, samtidigt som armarna blir helt slappa och stumma. Tycker inte om denna kombination, men jag får vänja mig.

Malin mådde inte kanon, min gissning är att hon kört för hårt. Hur som helst gick hon och simmade istället för att styrketräna. Och poff! så var min motivation borta. Det är helt sjukt hur mycket jag påverkas av hennes prestation när vi tränar tillsammans. När jag tränar själv brukar det gå rätt bra, tillsammans med Tobias är det ungefär samma sak eftersom han och jag ofta tränar på olika maskiner och gör olika övningar. Men Malin och jag brukar nästan alltid köra allt tillsammans, samma maskiner eller övningar, lika tungt och lika många intervaller, och då blir det lite mer som parträning än att man bara råkar träna i samma rum.

Jag körde i alla fall plankan: 8 intervaller á 15 sekunder. Märkte att det blev jobbigare ju längre ner jag höll rumpan så jag sänkte den så mycket jag orkade och då sved det satan. Ändå ingen träningsvärk. Tar det som ett tecken på att min mage har vant sig vid att plågas - det sägs ju att träningsvärk bara är att muskeln är ovan vid att tränas.

Upptäckte just att man säger vant sig vid, ovan vid... Det har jag aldrig tänkt på förut. Vid någonting... Märkligt uttryck egentligen.

Anywho.

Är ändå glad att jag tränade imorse, även fast jag är superseg nu trots att jag sov två timmar senare på dagen. Imorgon ska jag köra pilates för första gången, det ska bli spännande. Tänkte att ett pass är bra att boka in eftersom jag kommer att vakna vid två imorgon och annars säkert inte skulle komma iväg till gymmet förrän vid sju. Dessutom skönt med en "lugnare" träning, även om jag hört att pilates är riktigt jobbigt.

Ska även låta Tobias filma mina fötter bakifrån när jag springer på uppmaning av kinesolog-Danne som jag ska till på fredag för behandling av min benhinna. Han ska inspektera mina skor och mitt löpsteg för att se varför jag får upprepade problem med benhinnorna.

Och kom ihåg: stop saying all those words and just do it!