Idag var jag på gymmet under tidig eftermiddag. Det var första gången på ett och ett halvt år som jag insåg hur otroligt högljuddt det är där. Jag hade nämligen premiär för mitt senaste experiment: ljudbok.
Funderade först på att köpa nästa bok av min guilty pleasure-författare Stephanie Meyers (Twilight-böckerna), men sen kände jag "vill jag verkligen lyssna på en banalt skriven tonårskärlekshistoria uppläst av en deckarförfattare jag så klart inte känner till eftersom jag hatar deckare? Eeeeh, no". För det är ju det som är grejen: förutom Stephanie Meyers böcker fanns nästan bara deckare. Vad är det med deckare? Pretantiöst, alldeles för dramatiskt och man sitter och plöjer en hel bok för att komma till de sista tio sidorna. Boring!
Till slut landade jag på en bok vid namn "Skadad". Lovande titel, jag dras ju till mörka historier. Handlar om en flicka som hamnar i fosterhem som är absolut sjövild och tja, fucked up. Har typ fem personligheter och smetar bajs i ansiktet på sig själv. Men självklart lyckas hennes nya fostermamma till slut lirka ur henne vad det är som gjort henne så här. Sann historia, skriven av fostermamman. Har bara kommit så långt att flickan har kommit till hemmet, och hittills är det bra.
Men som sagt var det väldigt högljuddt på gymmet. Radio i högtalarna, folk som tränar och löpbandet jag kutar på. Sen var det lite svårt att försvinna in i det eftersom jag hela tiden var tvungen att hålla koll på mina intervaller. "Jodie hörde ringklockan och hoppade blixtsnabbt ur soffan och... Intervall sju slutar på åtta och trettio... vill inte att barnen ska öppna dörren, ens om vi väntar besök..." Ja, du fattar.
Cyklade i alla fall en mil och trodde att jag hade tappat lite tid från förra gången, men var två minuter snabbare. Sen började jag springa med sikte på 30 minuter. Hann sex innan jag kom på att jag planerat att bara springa intervaller på löpbandet för att få lite bättre kondition.
Annars noterade jag att jag gått upp två kilo sedan jag börjat träna. Whad'up? Jag vill ju gå ner, inte upp. Och det är inte så att jag har fått trimmade ben eller super-tighta armar. Jag har däremot blivit rundare om magen igen. Not cool! Vad beror detta på? När jag hade träningsuppehåll i tre månader och käkade på donken och Max hela tiden, och bara jobbade och flyttade, då var jag sjukt fit och vägde som jag gjorde på gymnasiet. Och nu detta... det är tacken.
tisdag 1 juni 2010
måndag 31 maj 2010
Löpning med brodern
Jag och Lucas sprang tillsammans igår. Han ska springa marathon på lördag, men är inte optimistisk. Han har nästan inte tränat någonting jämfört med hur mycket han borde ha tränat. Vi får se hur det går.
Vi sprang ungefär 4,5 km. Jag hade ätit middag bara någon timme innan, så det kändes som att jag hade halsbränna hela vägen. Det började i halsen, sen utökade det neråt lite till hela vägen, så till slut brännde det hela vägen ner i magen. Men trots det gick det bra att springa, kunde hålla tempo hela vägen och var inte särskilt andfådd förrän den sista halvkilometern.
Tror för övrigt att jag ska vända på det här varvet. Jag tänker alltid att det är bra att springa skitlånga Mickelsbergsvägen sist eftersom det är raksträcka, men det är typ lite, lite, lite uppförsbacke i ungefär 300 meter i början, så där blir jag alltid helt slut, eftersom jag fortsätter springa som vanligt. Då är det nästan bättre med akut-uppförsbackar. Då parerar man ju och springer bara på framfötterna (det var bra mot slaggprodukter i vaderna sa Lucas, så att man slipper mjölksyra) och tar kortare steg. Här bara springer, och springer, och springer man till man tror att man ska dö. Nicht gut.
För övrigt har jag köpt en svindyr cd-bok som jag ska lägga in på min iPod. Alla säger ju att man måste tänka på annat för att orka springa när man är trött, men allt jag tänker är "åh vad trött jag är, måste stanna, nej får inte stanna, fy fan vad jobbigt, åh gud, åh trött" hela vägen hem. Jag blir liksom distraherad av musik, det fungerar bättre att bara lyssna på mina andetag, då får jag bättre rymt i dem också. Men jag ska prova med cd-bok, det kanske är ännu bättre?
Vi sprang ungefär 4,5 km. Jag hade ätit middag bara någon timme innan, så det kändes som att jag hade halsbränna hela vägen. Det började i halsen, sen utökade det neråt lite till hela vägen, så till slut brännde det hela vägen ner i magen. Men trots det gick det bra att springa, kunde hålla tempo hela vägen och var inte särskilt andfådd förrän den sista halvkilometern.
Tror för övrigt att jag ska vända på det här varvet. Jag tänker alltid att det är bra att springa skitlånga Mickelsbergsvägen sist eftersom det är raksträcka, men det är typ lite, lite, lite uppförsbacke i ungefär 300 meter i början, så där blir jag alltid helt slut, eftersom jag fortsätter springa som vanligt. Då är det nästan bättre med akut-uppförsbackar. Då parerar man ju och springer bara på framfötterna (det var bra mot slaggprodukter i vaderna sa Lucas, så att man slipper mjölksyra) och tar kortare steg. Här bara springer, och springer, och springer man till man tror att man ska dö. Nicht gut.
För övrigt har jag köpt en svindyr cd-bok som jag ska lägga in på min iPod. Alla säger ju att man måste tänka på annat för att orka springa när man är trött, men allt jag tänker är "åh vad trött jag är, måste stanna, nej får inte stanna, fy fan vad jobbigt, åh gud, åh trött" hela vägen hem. Jag blir liksom distraherad av musik, det fungerar bättre att bara lyssna på mina andetag, då får jag bättre rymt i dem också. Men jag ska prova med cd-bok, det kanske är ännu bättre?
fredag 28 maj 2010
En kort summering (ska jobba lång dag imorgon)
Senaste två veckorna: ca fem träningspass (ayay!)
Senaste passet: I förrgår på gymmet, en mil på motionscykel (17 min om jag inte missminner) följt direkt av 30 min på löpbandet, speed 9,3 (patetiskt att jag är psyked över att klara 30 minuter i denna snigelfart). Km på löpband, 30 min: 4,63. Jag är nöjd!
Igår: Åt en hel förpackning Ben&Jerrys super mega calorie fudge delux, eller vad den nu heter, framför Beverly Hills 90210 (och i reklamerna: Simpsons). Tjockisångest.
Just nu: svidande ögon och öm i musklerna i överkroppen, det är ett av mina tidiga tecken på förkylning, vill INTE bli förkyld! Parerar med att ligga helt still, hålla mig varm och äta och dricka mycket och ordentligt. Nyhetsmorgon hela helgen (går upp 06.10) och imorgon dessutom landskamp för Viasat, Sverige-Bosnien. Trodde det inte skulle vara så mycket, men hittills har det mesta strulat, datorerna går inte att koppla in och man får felmeddelande vad man än gör. Uuuusch! Tycker inte om strul, varför kan det inte bara vara enkelt? Ehehe, I've got this one... för att det är datorer. They are simply fucked up.
Over and out (and tired)
Senaste passet: I förrgår på gymmet, en mil på motionscykel (17 min om jag inte missminner) följt direkt av 30 min på löpbandet, speed 9,3 (patetiskt att jag är psyked över att klara 30 minuter i denna snigelfart). Km på löpband, 30 min: 4,63. Jag är nöjd!
Igår: Åt en hel förpackning Ben&Jerrys super mega calorie fudge delux, eller vad den nu heter, framför Beverly Hills 90210 (och i reklamerna: Simpsons). Tjockisångest.
Just nu: svidande ögon och öm i musklerna i överkroppen, det är ett av mina tidiga tecken på förkylning, vill INTE bli förkyld! Parerar med att ligga helt still, hålla mig varm och äta och dricka mycket och ordentligt. Nyhetsmorgon hela helgen (går upp 06.10) och imorgon dessutom landskamp för Viasat, Sverige-Bosnien. Trodde det inte skulle vara så mycket, men hittills har det mesta strulat, datorerna går inte att koppla in och man får felmeddelande vad man än gör. Uuuusch! Tycker inte om strul, varför kan det inte bara vara enkelt? Ehehe, I've got this one... för att det är datorer. They are simply fucked up.
Over and out (and tired)
måndag 17 maj 2010
Styrketräning igår
Körde på gymmet igår, bara styrka. Framsida lår, baksida lår, triceps och biceps, bröst, axlar (satan, vad svag jag är), rygg och mage. Stel idag, framför allt i skulderbladen. Känns hårt. Som i Mad Max. Och Dolph Lundgren.
fredag 14 maj 2010
Löpning på landet
Är uppe på landet i min morfars hus med mamma och pappa. Medan mamma och en kompis till henne åkte in till Norrtälje för att gå på danskväll (nej, hon är inte seriös, hon ser det som en kul grej), stack jag och pappa ut och sprang Spillersboda runt. Pappa är ju som sagt marathonlöpare, men han sprang lite lugnt i mitt tempo. Det gick ändå rätt bra. Vi kom 5,14 på 33,50 minuter, och då var det lite terräng också eftersom vi kutade ut på ett fält och tillbaka.
Det känns ändå rätt bra. Nu är jag förbi 5 km-spärren, och det var inte plågsamt.
Det känns ändå rätt bra. Nu är jag förbi 5 km-spärren, och det var inte plågsamt.
Nu är det för sent att ångra sig
Tack för din anmälan.
Ditt anmälningsnummer är: 17850. Kom ihåg att ange det och ditt namn i samband med betalning.
Tävling: Stockholm Triathlon
Tävlingsdatum: 2010-08-29
Klass: Sprint Motion
Senaste Anmälningsdatum: 2010-08-19
Kostnad: 700kr
MVH / Tävlingsledningen
http://www.stockholm-tri.se/
Ditt anmälningsnummer är: 17850. Kom ihåg att ange det och ditt namn i samband med betalning.
Tävling: Stockholm Triathlon
Tävlingsdatum: 2010-08-29
Klass: Sprint Motion
Senaste Anmälningsdatum: 2010-08-19
Kostnad: 700kr
MVH / Tävlingsledningen
http://www.stockholm-tri.se/
torsdag 13 maj 2010
Hemma från Mannheim
Japp, då var man hemma en vecka innan jag åker vidare till Köln den 19:e. Eftersom de första två dagarna var rigg + resa + en sändning och nästföljande dagar var två sändningar per dag fanns inte tid till att träna, men märkligt nog tid till att dricka en massa öl, lustigt hur det där fungerar...
I måndags var det bara en sen match, så då hann jag till gymmet som hade kontrakt med hotellet vi bodde på. Det var riktigt stort och med mycket utrustning, och det bästa var att det var samma maskiner som i Västertorpshallen, så jag visste exakt vilka inställningar jag skulle ha. Perfekt!
Sprang 30 minuter+5 minuter nervärmning och kom på det ca 5,1 km. Men shit, det måste vara något fel på mig, så här dålig kondis kan man väl inte ha? Dessutom hoppade Hannes (förvisso vattenpolospelare sen 10 år, men ändå) upp på löpbandet bredvid och drog upp tempo på 10,2 på en gång och löpte där i en kvart. Jahapp, det är ju typ mitt intervalltempo. Vad göra? Det känns som ett hopplöst fall, som att jag aldrig kommer att få bra kondition. Jag måste ha astma eller nåt, det här är ju bara löjligt.
Hade tänkt gå på gymmet i tisdags när jag kom hem, men eftersom jag röjt på stan till halv sju på morgonen somnade jag för en "powernap" och vaknade halv nio på kvällen. Däremot gick jag på gymmet igår och provade ett yoga-pass. Gud vad jag hatar "stående hunden", det gör skitont i händerna och axlarna bara skakar under trycket. Blä! Jag tänkte att folk som går regelbundet på yoga är ju ändå rätt muskliga, men jag kommer nog att tröttna rätt snabbt, det är inte riktigt min grej. Jag sprang hem från gymmet, ca 3,5 km på 22 minuter. Satan vad jobbigt det var, undrar varför? Det borde ju vara lättare nu när jag tränat mer? Fick jätteont i magen också, det bara sprängde hela vägen från solar plexus och ut i sidorna. Som sagt: det måste vara något fel på mig, jag får så rätt ofta när jag pressar mig.
Nej, nu jävlar får jag ta tag i detta, tiden rinner iväg och jag känner att jag måste öka från 3 km/pass till 5, helst i kombination med cykling innan. Åh, gud... vad är det jag givit mig in på?
I måndags var det bara en sen match, så då hann jag till gymmet som hade kontrakt med hotellet vi bodde på. Det var riktigt stort och med mycket utrustning, och det bästa var att det var samma maskiner som i Västertorpshallen, så jag visste exakt vilka inställningar jag skulle ha. Perfekt!
Sprang 30 minuter+5 minuter nervärmning och kom på det ca 5,1 km. Men shit, det måste vara något fel på mig, så här dålig kondis kan man väl inte ha? Dessutom hoppade Hannes (förvisso vattenpolospelare sen 10 år, men ändå) upp på löpbandet bredvid och drog upp tempo på 10,2 på en gång och löpte där i en kvart. Jahapp, det är ju typ mitt intervalltempo. Vad göra? Det känns som ett hopplöst fall, som att jag aldrig kommer att få bra kondition. Jag måste ha astma eller nåt, det här är ju bara löjligt.
Hade tänkt gå på gymmet i tisdags när jag kom hem, men eftersom jag röjt på stan till halv sju på morgonen somnade jag för en "powernap" och vaknade halv nio på kvällen. Däremot gick jag på gymmet igår och provade ett yoga-pass. Gud vad jag hatar "stående hunden", det gör skitont i händerna och axlarna bara skakar under trycket. Blä! Jag tänkte att folk som går regelbundet på yoga är ju ändå rätt muskliga, men jag kommer nog att tröttna rätt snabbt, det är inte riktigt min grej. Jag sprang hem från gymmet, ca 3,5 km på 22 minuter. Satan vad jobbigt det var, undrar varför? Det borde ju vara lättare nu när jag tränat mer? Fick jätteont i magen också, det bara sprängde hela vägen från solar plexus och ut i sidorna. Som sagt: det måste vara något fel på mig, jag får så rätt ofta när jag pressar mig.
Nej, nu jävlar får jag ta tag i detta, tiden rinner iväg och jag känner att jag måste öka från 3 km/pass till 5, helst i kombination med cykling innan. Åh, gud... vad är det jag givit mig in på?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
