Har haltat stadigt i två veckor nu. I början hoppade jag på ett ben, nu kan jag nästan gå normalt, men det gör ont i knät och benhinnan.
Var på gymmet i tisdags och förutom styrketräning för överkroppen tänkte jag att lite lätt cykling kunde få igång blodcirkulationen i benen. Det var helt suveränt. Inte på grund av cyklingen. I simbassängen på andra sidan glaset förberedde sig ett lag medelålders män för en match i undervattensbasket. Det kan vara det roligaste jag någonsin sett. Jag funderade seriöst på att gå och hämta mobilen för att ta ett foto, men jag tänkte att det måste vara fel sätt att göra sig känd på, på gymmet.
Vuxna män i dubbla, vita speedos i lite bredare modell som såg ut som blöjor. Sedan vita badmössor som de knöt under hakan. Babymössor. Sen stod de och stretchade och skvätte lite vatten på varandra, jättesöta, innan de tog på sig cyklop, snorkel och simfötter och hoppade i spat. Sedan simmade de i omgångar fram och tillbaka mellan bassängens långsidor, alltså typ sex meter. Sen slängde de ner korgar på botten och började diskutera, och då hade det gått en halvtimme och mitt pass på cykeln var klart. Tack för underhållningen, grabbar!
I onsdags var jag äntligen hos Danne Lundmark, kinesologen. Jag vet inte hur man gör hjärtan på datorn, men om jag visste det skulle jag göra ett. Han satte nålar i knät på mig som han satt och vred och petade på lite då och då. Det gjorde ont på ett sätt som gjorde att jag kände mig panikillamående varje gång han vred på nålen, sen när han släppte gick det över. Spannend. Sedan tog han en metallpickare som var någon sorts substitut för akupunkturnålar och satte den på några punkter som gick som en bana från tårna upp i knät via benhinnan. Han slog med den där pinnen några gånger på varje punkt, sedan började han om. Ont som tusan gjorde det, nästan så att jag ville gråta lite. Men jag har fått lära mig att när det gör ont är det bra - då betyder det att någonting händer.
Har även fått mina specialgjutna inlägg som jag har i mina converse nu. Det gör ju ingenting för stötdämpningen, men det är grymt skönt för fotsulan. Luktar grymt illa också, tyvärr...
Råkade zappa på TV4 Sport efter nymo imorse och fick se highlights från ett elit-triathlonlopp. Fy fan, de gjorde olympiska distanserna (dubbla mina) på 1,53 - min tid liksom. Helt sjukt. Men jag blev så jävla taggad att börja träna igen, nu har jag bara vräkt i mig onyttigheter och knappt tränat på två veckor, för att jag blir så handlingsförlamad när jag har ont. Men som jag sa till Elin i morse - egentligen finns ingen anledning till att inte träna. Har jag ont i knät kan jag alltid träna överkroppen. Och cykla gick ju hur bra som helst.
Time to shape up!
Vuxna män i dubbla, vita speedos i lite bredare modell som såg ut som blöjor. Sedan vita badmössor som de knöt under hakan. Babymössor. Sen stod de och stretchade och skvätte lite vatten på varandra, jättesöta, innan de tog på sig cyklop, snorkel och simfötter och hoppade i spat. Sedan simmade de i omgångar fram och tillbaka mellan bassängens långsidor, alltså typ sex meter. Sen slängde de ner korgar på botten och började diskutera, och då hade det gått en halvtimme och mitt pass på cykeln var klart. Tack för underhållningen, grabbar!
I onsdags var jag äntligen hos Danne Lundmark, kinesologen. Jag vet inte hur man gör hjärtan på datorn, men om jag visste det skulle jag göra ett. Han satte nålar i knät på mig som han satt och vred och petade på lite då och då. Det gjorde ont på ett sätt som gjorde att jag kände mig panikillamående varje gång han vred på nålen, sen när han släppte gick det över. Spannend. Sedan tog han en metallpickare som var någon sorts substitut för akupunkturnålar och satte den på några punkter som gick som en bana från tårna upp i knät via benhinnan. Han slog med den där pinnen några gånger på varje punkt, sedan började han om. Ont som tusan gjorde det, nästan så att jag ville gråta lite. Men jag har fått lära mig att när det gör ont är det bra - då betyder det att någonting händer.
Har även fått mina specialgjutna inlägg som jag har i mina converse nu. Det gör ju ingenting för stötdämpningen, men det är grymt skönt för fotsulan. Luktar grymt illa också, tyvärr...
Råkade zappa på TV4 Sport efter nymo imorse och fick se highlights från ett elit-triathlonlopp. Fy fan, de gjorde olympiska distanserna (dubbla mina) på 1,53 - min tid liksom. Helt sjukt. Men jag blev så jävla taggad att börja träna igen, nu har jag bara vräkt i mig onyttigheter och knappt tränat på två veckor, för att jag blir så handlingsförlamad när jag har ont. Men som jag sa till Elin i morse - egentligen finns ingen anledning till att inte träna. Har jag ont i knät kan jag alltid träna överkroppen. Och cykla gick ju hur bra som helst.
Time to shape up!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar