Oookej...

Nu har jag inte skrivit på jävligt länge eftersom jag inte orkat koordinera med Lucas och återinstallera internet på min dator hemma. Därför blir det bara bloggande på arbetstid, och då har jag ju inte tid att sitta och tänka och fundera och formulera mig.

Men nu ska jag sammanfatta lite då, vad som hänt de senaste veckorna.

Jag har FORTFARANDE ont i benet, men nu är det mest på insidan av vänstra knät. Jag har inte sprungit sedan slutet av juli, men så fort jag springer lite, även om det bara är 20 meter, får jag ont hela dagen och halva dagen som följer. Absolut värdelöst.

Jag var på Löplabbet i onsdags och kollade mina skor och mina löparsteg. Skorna var det inget större fel på tydligen, kanske att gummit var gammalt så att stötdämpningen blev lite dålig, men han sa att jag kunde springa med dem. Så sa han också att jag har en större lutning inåt på vänsterbenet än på högerbenet, och att jag vinklar den ankeln annorlunda, så det kan vara därför jag har ont just i vänsterbenet.

Igår var jag och beställde tid för att fixa specialgjutna inlägg till mina skor, 1,300 kostar det, så det måste banne mig fungera. Jag har tid dagen efter triathlon, så jag kommer ju inte ha så mycket nytta av det för tävlingen, men jag vill ju fortsätta träna nu när jag kommit igång.

Det har verkligen skadat mitt träningsschema att jag inte kunnat springa, för det är det jag är bäst på att motivera mig att göra. Gymmet har sina störiga öppetider, så det har mest blivit så att jag gått i trappor hemma och cyklat till jobbet.

Japp - jag har köpt en cykel. Jag gick in och sa "jag vill ha en cykel, men jag vill inte leta efter en cykel, jag vill få en cykel rekommenderad för mig". Så listade jag allt jag ville att den skulle ha - smala däck, pakethållare, många växlar, gärna dammodell osv - och killen pekade på en cykel och jag köpte den för strax under 5000 spänn. Pappa cyklade lite på den igår och var superimponerad, så jag antar att min shoppingtaktik fungerade.

Har cyklat till jobbet på Ringvägen, nedanför SÖS. Det tar mig cirka 25 minuter och jag skulle tippa att det är ungefär 7 km. Har kommit fram till att det är en grym sträcka, för det är hur mycket backar och sånt tjafs som helst, så det blir verkligen varierande cykling, och lika tungt i båda riktningarna. Och nu har jag hittat duschen på jobbet också, kanon.

Gå i trapporna hemma... vad är det med trappor som gör att det känns som att man ska svimma? Kuta i en timme, inga problem, men gå i en trappa i fem minuter och det känns som att alla muskler i hela kroppen förvandlats till gummi. Jag skulle misstänka att det är bra konditionsträning om man eldar på lite uppåt, för jag kryper de sista trappstegen (det är 8 våningar, ca 20 trappsteg mellan varje våning). Om inte annat får jag brutal träningsvärk i nedre delen av vaderna i alla fall, efter första gången trodde jag att det var något allvarligt fel med mina benhinnor, men det var visst hederlig gammal grymt smärtsam träningsvärk. Jag kan starkt rekommendera massage med en brödkavel för övrigt.

Men det jag fått mest träningsvärk av är en omgång brännboll med Elin och hennes gäng. Jag eldade på utav bara helvete, kutade med sprintstart från varje kon, blev bränd efter två hela varv två gånger i rad och var så andfådd att jag inte kunde prata. I pauserna stod jag och tränade att slå eller kasta. Och hot damn, jag hade så ont i hela kroppen i flera dagar. Övre delen av framsidan av låren, hela livet, från rygg till mage, axlarna, armarna, halsen. You name it.

Det är väl pretty much it. Jobben har börjat rulla in igen, och det blir ofta 12-14 timmar summa summarum, och träningen lider ganska mycket av det. Jag skulle ju kunna gå upp klockan fem och träna, som en riktig atlet skulle gjort, men jag värdesätter sömn alldeles för mycket. Jag vet att jag inte kommer orka jobba som jag gör om jag inte tar vara på de timmar jag får till att sova.

Nu är det en vecka och en dag kvar. Hoppas, hoppas, hoppas att det kommer gå bra!